Ingen dålig överaskning,

Nyss hemkommen från sommarstugan, smörgåstårtan var mums!
Men var ingen dålig överaskning pappa och Lena hade när jag kom ut dit..
Pappa och Lena har förlovat sig ?!
Visst är jätte glad för deras skull.. men känns ändå konstigt... Det är liksom,
vet inte hur jag ska förklara mig ens. Både jag och min bror har haft problem
med Lena, hon är inte elak eller nått för 5 öre. De som står mig nära vet vad
jag menar, och känner inte för att skriva det här i bloggen heller. Är alldeles
för privat sak för att skriva här. Men sålänge pappa är lycklig så ska jag väl
vara glad för hans skull, eller ?

Jag vet inte om alla som har skiljda föräldrar har blivit påverkade av det, eller
berörda. Men jag tror att alla blir det men på helt olika sett, så alla blir inte
påverkade så som jag blivit, utan det har kanske med hur stark man är som
person och hur man kan hantera olika situationer, eller ?
Som jag och min bror, vi reagerade inte alls på samma sett, inte alls. 
Bror min valde bort mamma, han ville inte bo hos henne eller nått för att han
var förbannad på henne. Han bodde där bara när han var illa tvungen och
inte hade någon annanstans att vara. Annars har han bara bott hos pappa,
enda sen skiljsmässan och cirka två veckor tillbaka. Under att pappa och Lena
flyttade till en annan lägenhet eftersom de köpt en sommarstuga. Så hjälpte
vi dom att flytta osv. Nått hände där mellan pappa, Lena och Robin. Så nu
bor han i mitt rum hemma hos mamma, och han ska bo där tills han flyttar
till Kalmar om cirka två veckor eftersom han ska börja plugga igen. Jobbigt
att han åker så långt bort, men men, hans val och tror han behöver det också.

Men att pappa har förlovat sig.. Känns jätte konstigt, och jag hoppas faktiskt
inte att dom gifter sig. För då kan det bli riktigt stora problem längre fram i
tiden. Och jag vill inte att pappa ska gifta sig igen heller, nu tycker ni säkert
att jag låter elak. Men är det nått jag inte vill så är det de, och det sa jag till dom
också... Men lät nästan på dom som att de ska göra det...

Jag vill prata med mamma om det, men vet inte om jag kan göra det.. Usch,
snurrar hur mycket som helst i huvudet på mig just nu. Men är ändå glad för
pappas skull, kanske inte låter så, men det är jag.
Men känslorna är blandade..

Later,

Kommentarer entry

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback